Leucorrhinia pectoralis (Charpentier, 1825) D: Große Moosjungfer Dk: Stor Kærguldsmed FIN: Täplälampikorento GB: Yellow-spotted Whiteface N: Gulflekktorvlibelle
Foto: Marika Lagerqvist.
En art där namnet har sitt ursprung i hanens karaktäristiska teckning, den gula fläcken på bakkroppen. Arten kan påträffas i såväl vegetationsrika sjöar som myrgölar. Den har en historia av tillbakagång i Mellaneuropa och är särskilt skyddad inom EU. I Sverige är den relativt vanlig och har här en av sina starkaste förekomster i Europa. Det saknas dock fynd av arten i stora delar av Smålandslänen och Västra Götaland – är den här så sällsynt som fyndbilden anger eller bara förbisedd? Det är också okänt hur långt norrut den går i landet och hur vanlig den är i Norrland. Den är Bohusläns landskapstrollslända.
Fenologi 2010-2015. Ev observationer långt utanför ordinarie flygtid gäller larver. Data fr Artportalen.
Livsmiljö och ekologi
Citronfläckad kärrtrollslända förekommer i ett relativt brett spektrum av miljöer – från näringsfattiga brunvattensjöar till näringsrika sjöar och dammar. Den påträffas även i svagt rinnande vatten. En typisk miljö för arten är vatten med en varierad vegetation av både flytbladsväxter och högvuxen vegetation som vass och kaveldun. Arten har pekats ut som en möjlig indikatorart för generellt artrika vatten.
Larven anses vara känslig för predation av fisk. I Mellaneuropa förekommer den sparsamt i fiskrika vatten men kan saknas i vatten med mycket abborre. I Sverige finns den däremot i många vatten med fisk inklusive abborre. Citronfläckad kärrtrollslända hittas därför på lokaler med de rovfisktoleranta arterna bred- och pudrad kärrtrollslända såväl som på lokaler med nordisk kärrtrollslända och myrtrollslända som främst finns i vatten utan rovfisk.
Larvutvecklingen är två- till treårig och den vuxna sländan flyger från slutet av maj till och med juli.
Hane. Foto: Magnus Billqvist / Trollsländeföreningen.
Utseende och artbestämning
Citronfläckad kärrtrollslända liknar myrtrollslända och nordisk kärrtrollslända men är större. Detta kan dock vara svårt att avgöra i fält om man inte ser arterna sida vid sida. Citronfläckad kärrtrollslända är lite mer robust, beroende på att båda könen har en bredare bakkropp som är svullen kring bakkroppssegment sex, särskilt på hanen.
Könsmogna hanar hos citronfläckad kärrtrollslända är i regel lätta att känna igen. Hanen är först mycket gul på bakkroppen men mörknar med åldern och blir mörkt rödbrun på bakkroppssegment 1-6 och svart på 8-10. På segment 7 kvarstår den gula färgen i någon form även på gamla individer. Den gula teckningen lyser på långt håll och syns bra i kikare. Observera att även nordisk kärrtrollslända och myrtrollslända kan ha gul färg på detta segment men sällan lika distinkt gul och kontrasterande mot i övrigt helmörk bakkropp.
Hona. Foto: Magnus Billqvist / Trollsländeföreningen.
Vad gäller honor och unga hanar kan det dock vara svårare att skilja myrtrollslända, nordisk och citronfläckad kärrtrollslända åt. Citronfläckad kärrtrollslända har tydligare gul teckning än de två liknande arterna. Myrtrollsländan har dessutom markant mindre och mer blekt gula teckningar än de övriga arterna.
Störst förväxlingsrisk föreligger med nordisk kärrtrollslända. Om man håller en hona i handen kan man relativt lätt skilja arterna åt genom att studera det åttonde bakkroppssegmentet. Honan hos citronfläckad kärrtrollslända har där två stora utväxter som kallas för valvula. Formen och storleken på valvulan skiljer sig åt mellan arterna och kan därför användas som artskiljande karaktär.
Vidare tenderar teckningen hos honan på segmenten 3-7 till största delen vara gul med mycket lite svart (här är dock variationen stor). Unga individer och honor kan ha gulbruna vingbaser.
Vad gäller ej könsmogna hanar kan arterna skiljas åt om man håller dem i handen och studerar de s.k. sekundära könsorganen i främre delen av bakkroppen. Form och längd på den skiljer sig åt mellan myrtrollslända, nordisk och citronfläckad kärrtrollslända och kan därför användas som artskiljande karaktär.
Vingmärkenas färg kan vara en ytterligare bestämningskaraktär gentemot nordisk kärrtrollslända men då variationen är stor är bör man betrakta denna karaktär som mer vägledande än uteslutande. Hos citronfläckad kärrtrollslända är vingmärkena mörkbruna till svarta medan de hos nordisk kärrtrollslända är rödbruna (framförallt hos hanen).
Utbredning och status
Citronfläckad kärrtrollslända är lokalt relativt allmän i Mellaneuropa men främst i den del av utbredningsområdet som sträcker sig från södra Skandinavien österut till västra Sibirien. I Västeuropa gick citronfläckad kärrtrollslända starkt tillbaka under främst andra halvan av 1900-talet då den försvann helt från flera länder. Tillbakagången är troligen mest kopplad till storskaliga landskapsförändringar som dränering och uppodling av livsmiljöer, torvtäkt samt övergödning. Minskningen av arten har dock gått långsammare sedan 1990-talet och under de senaste åren finns tendenser på att den kan vara på väg tillbaka. Arten har ett starkt skydd i EU:s medlemsländer genom att den är upptagen i habitatdirektivets bilaga 2 och 4. Arten är bedömd som Livskraftig (LC) vid senaste bedömningen av de europeiska trollsländorna. Se bedömningen här.
I Sverige är citronfläckad kärrtrollslända utbredd över södra Sverige och längs med Norrlandskusten. Arten är allmän i södra delen av landet och har sannolikt sin starkaste förekomst inom EU just i Sverige. Det finns troligen ett stort mörkertal av oupptäckta lokaler i landet. Artens status i Sverige bedöms som gynnsam och den är inte rödlistad. Den är fridlyst i Sverige men det är tillåtet att samla in enstaka exemplar om det bedöms nödvändigt för att dokumentera artens förekomst.
Inventeringsmetod
Citronfläckad kärrtrollslända inventeras lättast genom att söka efter vuxna sländor medelst skådning (vid behov med kikare) och håvning. Arten är relativt lätt att hitta. Den sitter ofta på utkiksplatser i vegetationen vid strandkanten varifrån den gör kortare flygturer. Könsmogna hanar är mycket lätta att känna igen på sin karaktäristiska färgteckning och kan bestämmas på avstånd. Ej könsmogna hanar och honor bör man fånga in för säker artbestämning. Av denna anledning är det effektivast att fokusera eftersök av arten till just könsmogna hanar.
Inventeringsbehov
Det finns sannolikt ett stort mörkertal av oupptäckta lokaler för citronfläckad kärrtrollslända och därmed goda chanser att hitta nya lokaler. Särskilt värdefullt är eftersök av arten i områden varifrån fynd i dag saknas. Det är till exempel inom ett område från södra Jönköpings län till norra Kronobergs län, i södra och östra delen av Hallands län, centrala delen av Västra Götalands län samt norr om Dalälven.
Biogeografisk uppföljning
Citronfläckad kärrtrollslända ingår i en övervakningsverksamhet för de djur och växter som är upptagna i EUs habitatdirektiv. Syftet är att övervaka bevarandestatusen för arterna i landet. Naturvårdsverket ansvarar för den biogeografiska uppföljningen och Länsstyrelsen Östergötland samordnar uppföljningen för de fem arter av trollsländor som är upptagna i habitatdirektivet.
Ett stickprov av de aktuella arternas förekomster undersöks med jämna mellanrum och data samlas in för att kunna uppskatta populationsstorlek och utbredningsområde för arterna samt på sikt trender. Ideella fynd som rapporteras i Artportalen kommer att utgöra ett mycket viktigt komplement för bedömning av arternas bevarandestatus.
Faunaväkteriet
Faunaväkteriet är en nationell ideell verksamhet som övervakar rödlistade djurarter. Syftet med verksamheten är att bidra till bevarandearbetet av rödlistade arter genom att samla in grundläggande kunskap om deras förekomst och trender i populationsstorlek. Verksamheten består av kortsiktiga och utåtriktade kampanjer samt av långsiktig uppföljning av konkreta populationer och lokaler. Alla fynd rapporteras i Artportalen.
Du som faunaväktare kan göra en stor insats genom att leta efter arterna och rapportera in dem i Artportalen. Kom ihåg att det är värdefullt att du rapporterar även om du inte hittar arten, till exempel om du inventerar arten på platser varifrån den tidigare är känd. Du rapporterar detta genom att välja ”Ej återfunnen” i Artportalen. Eftersom arternas utbredningsområden är dåligt kända är det särskilt intressant att söka efter dem på nya platser och de delar av landet som saknar fynd.
Länkar
– Samtliga observationer på Artportalen av arten.
– Faunaväktarbroschyr april 2016
– Till flick- och jungfrusländorna.
– Till de egentliga trollsländorna.
– Till bubblarna.
Klicka på en bild nedan så kan du bläddra mellan samtliga och se dem i större format.
