Griptångsflickslända

Coenagrion armatum (Charpentier, 1840) D: Hauben-Azurjungfer Dk: Hue-Vandnymfe FIN: Vihertytönkorento GB: Dark Bluet N: Klypeblåvannymfe (annat svenskt namn: tångflickslända).

Hane. Foto: Magnus Billqvist / Trollsländeföreningen.

Griptångsflickslända är en av de tidigaste arterna att börja flyga på våren. Under varma vårar i södra Sverige kan den ses redan de sista dagarna av april. Den är också en av de allra första arterna att sluta flyga, och har därmed en mycket kort flygtid.

Arten finns i nästan hela landet, endast med undantag från fjällvärlden. Griptångsflickslända finns lokalt och sällsynt till regionalt allmänt i Danmark, Finland, Norge och Sverige.

Griptångsflickslända är känslig för igenväxning och utdikning och populationer har helt försvunnit från många tidigare kända lokaler. Den är försvunnen eller starkt hotad i flera länder på kontinenten och är föremål för särskilda åtgärder i exempelvis Nederländerna. Dessa åtgärder går bland annat ut på att regelbundet slå av högre vegetation, motverka igenväxning, och att säkerställa att det kontinuerligt finns öppet vatten och att de inte helt torkar ut.

Griptångsflickslända uppehåller sig i måttligt näringsfattiga och grunda vatten med bestånd av starr, sjöfräken, tåg och vass. Den är sällan enkel att hitta, inte ens på platser där man vet att den finns. Den uppehåller sig helst i vegetationen ute över vattnen och flyger oftast inte högre än de omgivande växterna, som inte får stå för tätt utan måste medge att den kan flyga mellan strån.

Då arten är svårlokaliserad, särskilt senare när det kan vara många andra och mer talrika arter som flyger, så är ett bra tips att leta efter den tidigt på säsongen.

Äggläggning sker i döda, flytande växtrester eller i levande växter som bläddror och dyblad. Larverna lever ett undanskymt liv i tät vegetation på 20-50 cm djup.