Sympetrum fonscolombii (Selys, 1840) D: Frühe Heidelibelle Dk: Rødåret Hedelibel FIN: Kulkusyyskorento GB: Red-veined Darter N: Rødårehøstlibelle

Vandrande ängstrollslända tillhör ett knippe arter som kan ta sig mycket långa sträckor därmed hittas långt från de vatten de som larver utvecklats i. Arten kan under gynnsamma förhållanden få fram mer än en generation på vingarna, och kan därför ses under stora delar av trollsländesäsongen. Troligtvis kan den i Sverige ses betydligt senare än vad dagens fyndbild visar. Detta då den på nära håll uppenbarligen lyckas få fram en generation under september-oktober, vilket fynd av tenerala (fräscha) individer på senare år visar. Novemberfynd bör också vara en möjlighet.

Vandrande ängstrollslända finns i varma, grunda och huvudsakligen stillastående vatten som ofta är ganska vegetationsfattiga och med blottade strandpartier. Den förekommer även i bräckta miljöer och långsamt rinnande vatten som kanaler och breda, öppna diken. Nyanlagda vatten, dammar i grustag samt kustnära laguner tillhör de miljöer som attraherar arten allra mest.

Den är känd för att flyga långa sträckor och därmed kunna dyka upp som från ingenstans, både enstaka exemplar och mindre, tillfälliga populationer som sedan försvinner lika snabbt. Larverna har en mycket snabb utvecklingstid och strövande exemplar som dyker upp hos oss på våren kan resultera i sländor som lämnar vattnen redan samma höst. Under gynnsamma förhållanden kan arten under ett år få fram två generationer.

Det första fyndet för landet gjordes på Ottenby, Öland 7 juli 1997. I Sverige hade vandrande ängstrollslända bara setts fyra gånger till och med 2010, men 2011 gjordes fynd på flera platser, främst i Skåne och på Öland, och det kan inte uteslutas att arten reproducerade sig där. Den sågs fortsatt mest tillfälligt och i enstaka exemplar till och med 2018, förutom i nämnda landskap även i Blekinge, Småland, Sörmland och Västerbotten.

Under 2019 förändrades fyndbilden radikalt, då en större invasion nådde oss. Detta har rimligen skett även tidigare, men 2019 uppmärksammades det mer på grund av det större intresset för trollsländor. Till och med 2018 finns det 171 rapporter (inte att förväxla med individer eller fynd) av arten på Artportalen. Men bara under 2019, till och med 20 augusti, fanns det 224!

2019 sågs den därmed på långt fler platser än tidigare och för första gången även i Bohuslän, Halland, Västmanland, Uppland och Östergötland. Den sågs också som teneral vilket visade att reproduktion skett i Sverige. Året därpå, 2020, var vi tillbaka till mycket få fynd under vår och sommar.

I Danmark sågs den första gången 2003 och därefter har den observerats på åtskilliga platser. På några lokaler har det konstaterats reproduktion. I Finland gjordes det första fyndet 2011, i Norge i maj 2017. Även i alla dessa grannländer sågs den i större antal under 2019.

Arten är bedömd som Livskraftig (LC) vid senaste bedömningen av de europeiska trollsländorna. Se bedömningen här.

Länkar
– Samtliga observationer på Artportalen av arten.
– Förenklad nyckel till artbestämning av ängstrollsländor.
– Till flick- och jungfrusländorna.
– Till de egentliga trollsländorna.
– Till bubblarna.

KLICKA på en bild nedan så kan du bläddra mellan samtliga och se dem i större format.