Vi känner i dagsläget till 14 fall där exotiska trollsländor på olika sätt hittats i anslutning till akvarier i Sverige men mörkertalet är sannolikt mycket stort. De första tre beskrevs i en artikel i Fauna & Flora 2014. Under 2016, 2018 (2), 2019, 2020 (2), 2021 (2), 2022 (2) och 2023 (2) gjordes det fler fynd, och därför uppdaterar vi löpande texten från Fauna & Flora och publicerar den nedan. Har du kännedom om fler fynd? Kontakta Magnus så blir han glad!
Om exotiska trollsländor i Sverige
Att exotiska trollsländor på olika sätt hittas i anslutning till akvarier, växthus, fiskodlingar och liknande är känt sedan länge, och det finns ganska gott om fynd av olika arter i nästan hela Europa. Men hur ser det ut i Sverige? Några av fynden från Sverige beskriver vi närmare nedan. Med största sannolikhet finns det ett mycket stort mörkertal, men det vi kan säga om de svenska fynden är att de hittills enbart utgörs av flicksländor, än så länge inga egentliga trollsländor.
I februari 2002 observerades en rödaktig flickslända (troligen en Ceriagrion) i en zooaffär i Helsingborg. I januari 2013 hittades en Agriocnemis pygmaea i Västerås sittande på det som uppenbarligen var akvariet den ”kläckts” i. I september 2013 upptäcktes flera flicksländor i ett akvarium i Malmö under liknande omständigheter som sländan i Västerås. I september 2016 hittades en flickslända intill sin larvhud i ett akvarium i Lund. I augusti 2018 fångades en Ceriagrion chaoi på Stensoffa Ekologiska Station utanför Lund och samma år i september uppmärksammades en larv i ett akvarium i Helsingborg. I oktober 2019 fotograferades en Ceriagrion coromandelianum på Akvarielagret i Bromma. I februari 2020 var det åter dags för en Ceriagrion sp att hittas i ett akvarium i Helsingborg och i oktober samma år hittades flera larver i ett akvarium i Sundsvall. I det senare utvecklades en hane som konstaterades vara Sveriges första dokumenterade fynd av Ischnura senegalensis. I februari 2021 fotograferades en flicksländelarv i ett akvarium i Stockholm och en annan under samma omständigheter under november i Malmö. I februari 2022 fotograferades en flicksländeimago i ett akvarium i Växjö och flera larver i akvarium på okänd ort. Nästa rapport inkom i feb 2023 och omfattade både larver och larvhudar. Detta fynd rörde sig troligen också om Ischnura senegalensis. I mars 2023 upptäcktes och fotograferades vad som ser ut som en hona Ceriagrion cerinorubellum i anslutning till akvarium i Stockholmstrakten. Nedan tar vi en titt på några av de kända fynden.
Sländor i Helsingborg 2002, 2018, 2020
Flicksländan i februari 2002 sågs i en zooaffär i Helsingborg var liten och röd. Det är tyvärr allt vi vet, eftersom inga bilder togs och flicksländan inte togs tillvara. I september 2018 uppmärksammades en larv i ett akvarium hos en privatperson. Tyvärr går det inte att utifrån fotot identifiera sländan till art. I februari 2020 var det åter dags för Helsingborg, med en teneral flickslända i ett akvarium hos en privatperson. Den dog snabbt men några bilder togs, vilka visar en Ceriagrion av något slag. Troligtvis var det också en Ceriagrion som sågs 2002, eftersom det är det vanligaste släktet med små och röda flicksländor att hittas i Europa.
Sländan i Västerås 2013
Flicksländan som Johan Hermansson i januari 2013 fann sittande på sitt akvarium i Västerås var Agriocnemis pygmaea, vilket totallängden på blott 22 mm var en tydlig indikation på. Sländan finns det gott om bilder på, och det finns även bilder på dess larvhud. Sländan finns dessutom bevarad. Av de tre fynden är det detta vi vet mest om.
De 41 kända Agriocnemis-arterna är alla små, men den här är verkligen en liten flickslända; tydligt mindre och spädare än vår minsta inhemska art dvärgflickslända Nehalennia speciosa, och knappt hälften så stor som någon av de vanliga lyrflicksländorna i släktet Coenagrion.
Agriocnemis pygmaea är en vanlig art i vegetationsrika vatten i stora delar av främst Sydostasien och Australien. Släktet Agriocnemis finns i stora delar av Asien, delar av Afrika och på ögrupper i Stilla havet. Det finns – som vanligt, lockas man att säga – flera engelska namn på arten, exempelvis Pygmy Wisp, Wandering Midget och Wandering Wisp.
Med viss reservation för opublicerat material är fyndet av Agriocnemis pygmaea i Västerås det andra i Europa totalt sett. Det första gjordes i mars 2009, då man fann två larver i ett akvarium i en djuraffär i Karlsruhe.
Sländorna i Malmö 2013
Axel Wendel i Malmö fann i september 2013 ett tiotal trollsländelarver samt tre fullt utvecklade individer i sitt akvarium för krabbor. En av dem flög ut ur lägenheten men förevigades innan dess. De andra två dog och samlades tyvärr inte in. Därför har vi endast en bild att gå på, och det är inte lätt att utifrån den bilden göra en säker artbestämning. Sländorna var 2–3 cm långa, vilket inte säger så mycket, eftersom en mycket stor del av världens flicksländor faller inom det spannet. Det vi kan konstatera utifrån bilden är i alla fall att det inte rör sig om någon av de mer vanliga exotiska arterna som tenderar att dyka upp i Europa, exempelvis Ischnura senegalensis – den exotiska flickslända som flest gånger har påträffats under liknande omständigheter.
Sländorna i Malmö var inte helt olika de i släktet Ischnura, som vi har två arter av i Sverige, men flera karaktärer talade emot att det var en sådan. Därför var det med stor sannolikhet någon art av de många Ischnura-lika flicksländorna i släkten som Aciagrion, Xiphiagion eller Amphiallagma. Allra mest lutar det åt att det rör sig om någon av de ca 30 arterna inom släktet Aciagrion. Dessa finns i ett brett bälte från Afrika i väster till Australien i öster.
Sländan i Lund 2016
I september 2016 i Lund hittades en flickslända som tyvärr ej gått att identifiera då den endast finns på bild som teneral, alltså innan den fullt utvecklats och fått sina färger. Den sparades heller inte så vi kommer tyvärr inte längre. Den fångades dock på bild, något som tyvärr annars inte sker så ofta, eller så är bilderna inte tillräckliga för artbestämning. Många akvarieägare är rädda för att sländorna ska äta upp deras djur, men det ska vara extremt små sådana ifall larver av flicksländor ska kunna äta något i akvarierna. Troligtvis överlever larverna snarare på den mat som ges till fiskarna. Egentliga trollsländor, som ännu inte uppmärksammats i akvarier i Sverige, utgör ett potentiellt större hot mot akvariernas invånare. Men oavsett detta så när de väl förvandlats äter trollsländor som bekant andra, främst flygande insekter. Då en stor majoritet av de kända fallen i Sverige utgörs av vinterfynd innebär det en extremt liten överlevnadschans även om de släpps ut.
Varifrån kommer då de olika sländorna?
För de flesta trollsländeintresserade är akvariemiljöer en värld man sällan besöker, åtminstone inte i syftet att leta efter trollsländor. En person som faktiskt letat efter exotiska trollsländor på platser som uppvärmda växthus, botaniska trädgårdar eller stora magasin där importerade akvatiska växter odlas eller lagras i väntan på vidare transport är Gerold Laister i Österrike. Under perioden 1991–2011 fann han inte mindre än 900 vuxna trollsländor av minst 22 arter. I skrivande stund känner vi till fynd av åtminstone 37 olika exotiska arter av trollsländor i Europa (larver och vuxna), varav huvuddelen har kommit in med akvatiska växter. Det är alltså i själva miljön, det vill säga i akvarierna, vi ska titta för att försöka hitta svaret på varifrån sländorna kommer. Vi vet inte hur det såg ut i zooaffären i Helsingborg, men gissningsvis fanns där en hel del vattenväxter. Vi vet att det i akvariet i Västerås fanns javamossa Taxiphyllum barbieri (bland akvarister ofta kallad Vesicularia dubyana) och i Malmöakvariet hornsärv Ceratophyllum demersum, barteranubias Anubias barteri med flera vattenväxter.
Om vi tittar närmare på Västeråsfyndet, som vi har mest information om, fanns alltså javamossa där. Det är en ganska vanlig art i många akvarier runt om i världen. Undersökningar av importerade vattenväxter visar att majoriteten av de mest populära växterna som finns i handeln i Europa kommer från Singapore, följt av Thailand, Malaysia och Indonesien. Man beräknar att 75 procent av alla fynd av exotiska trollsländor i Europa har sitt ursprung i dessa länder. Det är med andra ord inte särskilt överraskande att även flicksländan i Västerås skulle visa sig vara en asiatisk art. En mindre andel av vattenväxterna importeras från andra delar av världen, som Madagaskar, Israel, Kanarieöarna och Marocko.
Just javamossa har tidigare visat sig dölja överraskningar i form av medföljande trollsländor. I februari 2008 hittades exempelvis ett tjugotal larver av den asiatiska flicksländan Pseudoagrion microcephalum i ett akvarium med javamossa i en djuraffär i Ulm, Tyskland.
Många av de importerade vattenväxterna behandlas med någon form av gift för att bli av med oönskat medföljande material, exempelvis insekter och parasiter av olika slag. Därför når oss troligen majoriteten av alla exotiska trollsländor genom att honorna placerat äggen inuti själva växterna så att de undgått giftet. Under lämpliga förhållanden kan de då senare kläckas här och med lite tur även lyckas genomgå hela larvcykeln.
Detta är naturligtvis inte hela förklaringen. Alla växter genomgår uppenbarligen inte giftbehandlingar eftersom en del av (inte minst de större arterna) som påträffats i Europa inte lägger sina ägg inne i växtmassan. De flesta överlever inte mer än någon dag om de inte har tur och ”kläcks” under sommarhalvåret och kan ta sig ut.
Det är förstås mest spekulation, men om Gerolds siffror ovan kan ses som en fingervisning om vad som finns i sådana miljöer i hela Europa pratar vi om väldigt många exotiska trollsländor och ett oerhört stort mörkertal. Vi kan nog utgå från att huvuddelen av alla som köper vattenväxter inte lägger märke till om det finns larver av trollsländor, särskilt inte när de är så små som Agriocnemis pygmaea.
Hur stor är då risken att exotiska trollsländor skulle kunna etablera sig här?
Troligen är den minimal. På våra breddgrader är det antagligen en ren omöjlighet, även om diskussioner om detta fördes när populationen av bandad ängstrollslända Sympetrum pedemontanum överraskande hittades 2011 utanför Huskvarna. Jag har ännu inte hittat en enda uppgift om att denna art någonsin hittats i anslutning till import av akvatiska växter i Europa.
Individer från Huskvarna ser ut precis som de gör i populationerna i till exempel Tyskland, Polen, Vitryssland och Kirgizistan. Om Huskvarnapopulationen däremot hade visat sig bestå av den östliga underarten Sympetrum pedemontanum elatum hade den med säkerhet kunnat sägas fått hjälp att komma hit. Som parentes kan tilläggas att artens framtid vid Huskvarna är i allra högsta grad osäker, eftersom inga individer observerats under 2013 trots många och idoga eftersök.
Det finns också fynd av vuxna exotiska trollsländor som tagit sig hit på helt andra sätt, ibland även naturligt. I fall som dessa är det ofta svårt att förvissa sig om hur de faktiskt kommit hit. Pantala flavescens har hittats i anslutning till import av bananer från Ecuador i både England (Bolton 1952) och Tyskland (Narsdorf 1999). Den nordamerikanska och karibiska arten Anax junius har i samband med kraftiga vindar hittats i sydvästra England (Cornwall och Scilly 1998) och västra Frankrike (franska atlantkusten 2003). Den nordamerikanska arten Pachydiplax longipennis har hittats på en oljeplattform i Nordsjön (1999). Även om de är duktiga flygare lär åtminstone någon av dessa trollsländor ha kommit med båt.
I Europa finns det, vad jag vet, inga som helst uppgifter som tyder på att någon hitförd art lyckats etablera sig. Förutsättningarna finns dock, särskilt i de varmare delarna av Europa, och klimatförändringarna gör förstås inte direkt att chansen/risken minskar. På sikt kan det inträffa, för det har skett på andra håll i världen; exempelvis i Florida, där den asiatiska arten Crocothemis servilia etablerat sig.
Det går, åtminstone så vitt undertecknad vet, inte att i nuläget rapportera exotiska trollsländor på Artportalen, men jag tar gärna emot alla former av upplysningar om trollsländor funna i eller i anslutning till akvarier och andra liknande miljöer i Sverige.
Tack till dessa personer för olika slags information: Tobias Berger, K. D. Dijkstra, Ola Elleström, Johan Hermansson, Vincent Kalkman, Andreas Martens, Kristian Nilsson, Petro Pynnönen, Asmus Schröter, Anna-Mi Wendel, Axel Wendel, Peder Winding, Akvarielagret i Bromma, Linus Hedh, Jenny Rosander, Sanna Näsström, John Hallmén.
Magnus Billqvist E-post: magnus.billqvist@gmail.com
Litteratur
– Billqvist, M. 2018. Fler exotiska trollsländor i Sverige. Trollsländeföreningens medlemsblad 2/18.
– Brooks, S.J. 1988. Exotic dragonflies in north London. Journal of the British Dragonfly Society Vol 4, no 1: 9–12.
– Kipping, J. 2006. Globalisierung und Libellen: Verschleppung von exotischen Libellenarten nach Deutschland (Odonata: Coenagrionidae, Libellulidae). Libellula 25 (1/2): 109–116.
– Laister, G; Lehmann, G, & Martens, A. 2014. Exotic Odonata in Europe. Odonatologica 43(1/2) 2014: 125–135.
– Martens, A. & Griese, J. 2009. Verschleppung von Agriocnemis pygmaea mit exotischen Wasserpflanzen nach Deutschland (Odonata: Coenagrionidae). Libellula 28 (3/4): 187–189.
– Martens, A. & Schiel, F.J. 2009. Pseudagrion microcephalum mit exotischen Wasserpflanzen nach Deutschland verschleppt (Odonata: Coenagrionidae). Mercuriale Libellen in Baden-Württemberg 9: 27–29.
– Parr, A. 2010. Records of exotic Odonata in Britain during 2010. Atropos 41: 39–42.
– IUCN Red List of Threatened Species. Agriocnemis pygmaea. Version 2012. 2.
