Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om trollsländor. Saknar du en fråga du vill ha svar på? Kontakta oss! Vill du ha hjälp att artbestämma en trollslända? Vi rekommenderar med att du börjar att titta på våra artbeskrivningar här. Lägg där märke till utbredningskarta och flygtider, så kan du genast utesluta flera arter. Kommer du inte längre så testa Facebookgruppen Trollsländor, där man snabbt får svar och även kan ställa alla andra frågor man kan tänkas ha om trollsländor.

Till ordningen trollsländor (Odonata) hör flicksländor och (egentliga) trollsländor. Se här för samtliga arter i Sverige. Bäcksländor, dagsländor, guldögonsländor, myrlejonsländor, nattsländor med flera andra grupper med epitetet -sländor tillhör andra insektsordningar.

Vad utmärker trollsländor?
Trollsländor har fyra vingar, stora ögon, långsmal bakkropp och korta, oftast knappt märkbara, antenner. De enda övriga sländor som liknar trollsländor är myrlejonsländor, men dessa har inte minst långa, tydliga antenner.

Hur länge lever en trollslända? Är det sant att de bara lever en dag?
Den kortaste av livscykler för en trollsländeart uppgår till några månader, från att äggen kläcks till att de dör efter en tid som flygande individer. Ju längre norrut desto längre tid tar utvecklingen från larv till att sländan lämnar vattnet. Denna utveckling kan ta så lång tid som 6-7 år, vanligen 1-2 år, men det finns arter som utvecklas på några månader. Om inte trollsländorna blir tagna av andra rovdjur eller de av andra skäl dör en tidig död, så kan de som vuxna sländor leva i flera veckor eller månader.

Trollsländor lever med andra ord inte alls i endast en dag. Att frågan ofta uppstår är på grund av en förväxling med dagsländorna, som inte är nära besläktade med trollsländor. Även dessa lever dock i flera månader under vattnet som larver innan de lämnar larvstadiet. Vuxna dagsländor lever däremot sällan mer än en eller på sin höjd någon dag efter att de lämnat vattnet.

Hur ser trollsländornas livscykel ut?
Från äggen kläcks en larv som lever i vatten från någon månad till flera år, innan den lämnar vattnet. Larvhuden spricker upp och ur den kommer den ”vuxna” trollsländan. Kvar blir en tom larvhud och en flygande trollslända. Allra första tiden är sländan mycket mjuk och bräcklig, detta stadium kallas ”teneral”. De ”vuxna” trollsländorna parar sig när de blir könsmogna och lägger då ägg.

Hur ska man hålla i en trollslända?
Om du ska hantera en trollslända ska du göra så med ett försiktigt grepp om alla fyra vingarna. Vingarna är styva och tåliga och tar ingen skada när de hanteras varsamt. Större trollsländor kan man också försiktigt hålla om mellankroppen. Håll aldrig en trollslända i benen, i bakkroppen eller i bara en vinge! Fånga aldrig tenerala trollsländor då dessa är mycket sköra och tar skada vid minsta beröring!

Hur snabbt får trollsländor sin vuxna färg?
När trollsländorna lämnar larvstadiet har de ofta mycket dämpade färger. Under en tid ändrar de sedan gradvis färg, vanligen tar det några dagar eller någon vecka beroende på väder/temperatur och art. Blåfärgade flicksländor är ofta blekt rosa-bruna när de lämnat vattnen. Andra kan genomgå en gradvis färgförändring när de blir äldre, som större kustflickslända, vars honor har flera olika färgformer. Några från violett till brunt, andra från laxrosa till blått.

Det är inte ovanligt att trollsländorna även förändrar färg när de är riktigt gamla. Det kan bero på slitage men en del gamla honor kan också utveckla en närmast hanlik färg. Exempelvis större- och blodröd ängstrollslända kan gå från gulbrun till rödbrun och större sjötrollslända från gulbrun till blåaktig eller grå.

Hur snabbt kan en trollslända flyga?
Alla som försökt fånga en flygande trollslända av någon av de större arterna vet att de inte bara kan flyga mycket snabbt, utan också göra makalösa undanmanövrar. De snabbaste flyger 10-15 m/sek.

Kan trollsländor bitas eller stickas?
Om du håller i en större trollslända så kan den försöka bita dig, men det görs enbart i försvar och de har mycket svårt att komma igenom huden. Vissa arter har utstickande bihang för äggläggning som kan se vassa ut, men de är inte kapabla till att sticka.

Vad äter trollsländor?
Trollsländor är uteslutande rovdjur som äter levande byten. Trollsländelarverna äter andra vattenlevande djur som mygglarver, småfisk, grodyngel och andra trollsländelarver. De vuxna, flygande trollsländorna äter andra insekter som flugor, knott, mygg, fjärilar och mindre trollsländor.

Vad är skillnaden mellan (egentliga) trollsländor och flicksländor?

Både egentliga trollsländor och flicksländor tillhör ordningen Odonata: trollsländor. Normalt när man pratar om trollsländor syftar man därför på både egentliga trollsländor och flicksländor. De tillhör dock två olika underordningar: anisoptera (= olikformade vingar) respektive zygoptera (= likformade vingar). Odonata betyder ”tandad käke”.

Flicksländornas (zygoptera) alla fyra vingar är lika i både form och storlek. De är på våra breddgrader små, gracila och håller i de flesta fall i vila vingarna längs kroppen. Ögonparet är åtskilt och kan därför ge huvudet ett nästan hammarhajsliknande intryck. Deras larver har längst ut på bakkroppen utstickande lameller som fungerar som gälar. Till flicksländorna förs även jungfrusländorna.

Egentliga trollsländor (anisoptera) har oftast kortare och bredare vingar bak än fram. De är på våra breddgrader kraftigare än flicksländorna och är till skillnad från dem starka flygare som kan hittas långt från vatten. I vila håller de sina vingar ut från kroppen. Ögonen är stora och vanligtvis berör de varandra. Larverna har ingen externa gälar.

Varför kallas de trollsländor?
Det finns flera olika förklaringar till var namnet trollslända kommer från. Det mest sannolika är att -slända kommer från redskapet slända som används när man spinner garn. Formen på det är ganska likt en trollsländas kropp. Tyvärr används samma ord även för andra artgrupper, som bäcksländor, dagsländor osv, vilket är lite olyckligt och gör att de olika artgrupperna förväxlas.

”Troll” i namnet kommer från långt tillbaks, den första svenska skriftkällan kan vara från 1600-talet. Trollsländor är då kopplade till trollpackor (häxor). De var alltså trollpackornas djur; trollsländor. Det finns flera lokala namn också, där många är kopplade till djävulen, troll eller annat otyg. En förklaring till namnet gör gällande att troll använde sländorna som verktyg. Det var alltså ”trollens sländor”.

Det finns fler kopplingar till trollsländor i svensk folktro som gett lokala namn. En vanligt förekommande skröna var att trollsländor kunde sticka ut ögonen eller sy ihop dem, vilket är upphovet till namnet blindsticka. Det är samma ursprung som gett det norska namnet på trollsländor: öyenstikker.

Vilka djur äter trollsländor?

Många fåglar har trollsländor på sin meny. Mindre insektsätare som sädes- och forsärla tar många flick- och jungfrusländor. Ibland kan man hitta massor av jungfrusländevingar och då kan det vara ärlor som hittat ett bra ställe att fånga sländor på. Vingarna verkar vara oaptitliga så de lämnas. Flera fågelarter är specialister på att fånga flygande insekter som trollsländor. Biätare, aftonfalk och lärkfalk är bra exempel. Lärkfalkar kan ses fånga stora trollsländor och fortfarande i flykten snabbt knipsa av vingarna och sluka kroppen.

Utöver fåglar tar spindlar många trollsländor, främst flicksländor. Gamla spindelnät kan fortsätta snärja flicksländor även efter spindeln lämnat det. Groddjur äter glupskt trollsländor och fiskar tar både trollsländelarver och vuxna sländor som lägger ägg i vattnet. Trollsländor äter även andra arter trollsländor, och ibland även av samma art.

Vilken är den största respektive minsta trollsländan?
I Sverige är de största trollsländorna blå kejsartrollslända, kungstrollslända och vassmosaikslända. Den förstnämnda kan ha en kroppslängd på uppemot 85 mm och en vingbredd på 120 mm. Den minsta i Sverige är dvärgflicksländan, som har en kroppslängd på 22-26 mm.

Trollsländan med det största vingspannet i världen är den centralamerikanska flicksländan Megaloprepus caerulatus, vars spann kan nå hela 190 mm. Epitetet den största trollsländan i världen brukar ges till den australiska trollsländan Petalura ingentissima. Den har förvisso ett mindre vingspann (160 mm), men den är betydligt kraftigare. Dess raka motsats är den sydostasiatiska trollsländan Nannophya pygmaea, som bara är 15 mm lång med ett vingspann på blott 20 mm.

Vad är det för röda prickar eller små bollar som sitter på en del trollsländor?
Trollsländor har flera olika parasiter. En del ser man aldrig eftersom de lever inuti sländorna. De vanligaste utvändiga parasiterna ser ut som bjärt röda, små knoppar eller prickar. De är larver av vattenkvalster, som är spindeldjur och släkt med fästingar. Det finns olika arter av dessa med olika livscykler. Några parasiterar bara på en enda trollsländeart eller på arterna inom ett visst släkte. Vattenkvalstret Arrenurus cuspidifer hittas t.ex. endast på kustflicksländor.

Vattenkvalstren följer trollsländan ända från larvstadiet. När trollsländelarven lämnar vattnet för att ta sig ur sin larvhud följer kvalstren med. De placerar sig snabbt på platser där trollsländan inte kommer åt med benen när den putsar sig. Först syns de knappt, men växer likt fästingar och blir snabbt större. När de är tillräckligt stora och den infekterade sländan är nära vatten släpper parasiterna taget för att återvända till vattnet för nästa fas i sin livscykel.

Andra parasiter som trollsländebetraktaren ofta kommer i kontakt med är t.ex. svidknott av släktet Forcipomyia, vilka parasiterar på olika arter kärrtrollsländor, fyrfläckad trollslända, kilfläckslända med flera arter. Svidknotten ser helt annorlunda ut än vattenkvalstren och sitter också annorlunda placerade. På avstånd ser de ut som mörka fläckar på vingarna (se bilden med naglarna längre upp på sidan och nederst), och först vid närmare betraktande ser man att det inte är fråga om missfärgningar, utan levande varelser. Svidknotten suger liksom vattenkvalstren i sig kroppsvätska tills de är redo att självmant lämna värddjuret för nästa fas i sin livscykel.

Parasiterna påverkar säkert trollsländorna negativt. Även om det är svårt att påvisa, är det ganska uppenbart när man ser vissa trollsländor som är fullständigt översållade av parasiter. På en enda större kustflickslända har man räknat till över 150 kroppsvätskesugande Arrenurus cuspidifer och på fyrfläckad trollslända 171 Forcipomyia paludis. Så stora antal påverkar förstås inte minst trollsländans vikt och därmed rörelseförmåga. En så kraftigt drabbad trollslända har troligtvis svårt att utnyttja sina vingar och därmed att fånga föda.

Läs mer om trollsländornas parasiter här (på engelska).