När Trollsländeföreningen bildades slogs det bland annat fast att föreningen ska uppmärksamma trollsländor, sprida relevant och engagerande information, tipsa om hur man kan gynna trollsländor och verka för intresse, engagemang, skydd, utveckling av miljöer, kunskapsinhämtning och spridning om och för trollsländor. Ett sätt göra allt detta på var att nominera arter och utse en landskapstrollslända för varje landskap. På så sätt hoppades vi uppmärksamma trollsländorna och miljöerna de lever i för en bredare publik.

För huvuddelen av de svenska arterna går det lyckligtvis bra. Flera har utökat sina utbredningsområden på senare tid och en del tidigare minskande arter har återkommit. Väldigt få arter är nationellt rödlistade och pågående klimatförändringar har gjort att vi fått en del nya arter söderifrån. Våtmarker har de senaste decennierna upplevt något av en renässans med många både stora och mindre restaurerings- och nyskapandeprojekt. Vattenkvaliteten i många vattendrag har åter blivit bättre efter några dåliga decennier under slutet av 1900-talet. Allt detta har gynnat många arter men främst de trollsländor som är generalister, det vill säga de som återfinns i de flesta typer av våtmarker och har en stor utbredning.

För andra arter går det inte lika bra. Den pågående revideringen av den europeiska rödlistan för trollsländor har redan innan den är färdig uppdagat dramatiska nedgångar för flera arter. Arter som berörs av detta i Sverige är främst trollsländor knutna till näringsfattiga miljöer som myrar och torvmossar. Tidigare vanliga arter med stora utbredningsområden som spjutflickslända, starrmosaikslända och svart ängstrollslända har på blott 10–15 år minskat drastiskt över hela Europa. Dessa arter är hittills fortsatt ganska vanliga i stora delar av Sverige så vi har ett moraliskt ansvar för att dessa fortsatt ska finnas kvar.

De arter som inte är generalister står inför en kombination av hot vilka förstärks av pågående klimatförändringar. Det inkluderar övergödning genom kvävenedfall, återkommande svår torka, ökad takt av beskogning av öppna myrar, lägre syretillgång genom högre vattentemperaturer och lägre vattenstånd, ökad predation från nyinvandrade arter, brist på eller ej anpassade skötselplaner samt avlägsnande av trädtäcke som är avgörande för att de ska kunna ta skydd från alltför höga temperaturer.

Våra nomineringar försökte spegla ovanstående och här redovisar vi för hur vi har resonerat.

– Urval och omröstning
– Blekinge: blåbandad jungfruslända Calopteryx splendens
– Bohuslän: citronfläckad kärrtrollslända Leucorrhinia pectoralis
– Dalarna: blå jungfruslända Calopteryx virgo
– Dalsland: bred kärrtrollslända Leucorrhinia caudalis
– Gotland: kilfläckslända Aeshna isoceles
– Gästrikland: fyrfläckad trollslända Libellula quadrimaculata
– Halland: sandflodtrollslända Gomphus vulgatissimus
– Hälsingland: kungstrollslända Cordulegaster boltonii
– Härjedalen: fjällmosaikslända Aeshna caerulea
– Jämtland: svart ängstrollslända Sympetrum danae
– Lappland: tundratrollslända Somatochlora sahlbergi
– Medelpad: griptångsflickslända Coenagrion armatum
– Norrbotten: grön flodtrollslända Ophiogomphus cecilia
– Närke: vassmosaikslända Aeshna serrata
– Skåne: blå kejsartrollslända Anax imperator
– Småland: större sjötrollslända Orthetrum cancellatum
– Södermanland: vinterflickslända Sympecma fusca
– Uppland: dvärgflickslända Nehalennia speciosa
– Värmland: nordisk kärrtrollslända Leucorrhinia rubicunda
– Västerbotten: metalltrollslända Somatochlora metallica
– Västergötland: blågrön mosaikslända Aeshna cyanea
– Västmanland: myrflickslända Coenagrion johanssoni
– Ångermanland: spjutflickslända Coenagrion hastulatum
– Öland: pudrad kärrtrollslända Leucorrhinia albifrons
– Östergötland: grön mosaikslända Aeshna viridis
– Bli faunaväktare!